AI i vården 2026: vad har du rätt till som patient?

Du kallas till mammografi, ringer en vårdcentral eller läser en anteckning i journalen på 1177. I flera av de situationerna kan en AI redan ha varit inblandad, utan att någon har sagt det till dig. Socialstyrelsen skriver att många regioner och vårdgivare har infört AI som stöd i diagnostik, triagering, journalföring och administration.

Samtidigt konstaterar samma myndighet att informationen till patienter om AI i dag är fragmentarisk. Den här genomgången reder ut vad som faktiskt gäller: vem som bär ansvaret, vad du har rätt att få veta, vad som händer med dina uppgifter och vart du vänder dig om något går fel.

Underlaget är Socialstyrelsens förstudie om ansvarsfull AI i vården från september 2026, patientlagen, 1177:s information om journalen och EU:s AI-förordning.

Hur används AI i vården i Sverige?

AI används i svensk vård främst som beslutsstöd och för administration. Socialstyrelsen nämner diagnostik, triagering, journalföring och uppföljning som de områden där regioner, kommuner och privata vårdgivare redan har infört tekniken. Ett tydligt exempel är bröstcancerscreening, där AI enligt Socialstyrelsen har införts i flertalet regioner och bedömer mammografibilder tillsammans med radiologer.

Socialstyrelsen valde just screeningen som pilotfall när myndigheten, AI Sweden och Region Örebro län undersökte vad som krävs för att AI ska användas ansvarsfullt. Underlaget bygger på 159 källor och djupintervjuer med 15 personer i 8 regioner. Slutsatsen sammanfattas i en mening: AI i vården är en vårdfråga, inte en teknikfråga.

I praktiken betyder det tre typer av användning. Bildanalys, där ett program pekar ut misstänkta fynd på röntgen eller mammografi. Sortering, där inkommande ärenden prioriteras efter hur bråttom de är. Och administration, där AI kan lyssna på samtalet och föreslå ett utkast till journalanteckning som personalen sedan granskar. Tekniken bakom den sista typen är samma sorts språkmodell som i de vanliga chattjänsterna, och vad som händer med det du skriver i ChatGPT och Claude är en bra jämförelse för vilka frågor du kan ställa.

Vem ansvarar när AI är med i bedömningen?

Ansvaret ligger alltid hos vården, aldrig hos AI-verktyget. Vårdgivaren ska bedriva systematiskt kvalitetsarbete och hantera risker med de verktyg som används, och den legitimerade personalen ansvarar för sina bedömningar. Socialstyrelsen skriver att patienten ska förstå att AI är ett beslutsstöd inom vården, inte en fristående aktör.

Bakom det finns flera myndigheter med olika roller. Enligt Socialstyrelsens genomgång ansvarar Läkemedelsverket för tillsyn och marknadskontroll av medicintekniska produkter, vilket inkluderar AI-system som klassas som medicinteknik. IVO granskar hur vårdgivarna följer reglerna när de använder medicinteknik, inklusive AI. Socialstyrelsen själv är normerande myndighet och utfärdar föreskrifter om hur medicintekniska produkter ska användas i vården.

Förstudien pekar också på en svår punkt: vad händer när läkaren och AI:n är oense? Ett lågt riskvärde som senare visar sig vara cancer kan enligt rapporten lämna den enskilda läkaren mer ensam än i traditionell dubbelgranskning. Socialstyrelsen efterlyser därför rutiner för hur sådana avvikelser hanteras, dokumenteras och följs upp, så att risken inte läggs på en enskild person.

Har du rätt att få veta att AI används?

Ingen svensk lag säger uttryckligen att vården måste berätta när AI används. Men patientlagen kräver att du får information om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Socialstyrelsen konstaterar att informationen om AI i dag är ofta generell och beroende av lokala initiativ, och föreslår ett nationellt stöd för hur patienter ska informeras.

Patientlagens tredje kapitel säger också att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund, och att den som informerar så långt som möjligt ska försäkra sig om att du har förstått. Det ger dig ett stöd att be om en förklaring om du får veta att ett program har varit inblandat. Du får också avstå från information om du inte vill ha den.

EU:s AI-förordning lägger till ett krav på en avgränsad del. Artikel 50, som gäller sedan den 2 augusti 2026, kräver att AI-system som pratar direkt med människor ska utformas så att du förstår att det är en AI, om det inte redan är uppenbart. Det träffar till exempel en chattbot i en vårdtjänst. De skärpta kraven för högrisk-AI i medicintekniska produkter gäller enligt förordningens tidsplan först från den 2 augusti 2028. Hur förordningen är uppbyggd i stort finns i genomgången av EU AI Act och vad den betyder i Sverige.

Vad händer med dina journaluppgifter när AI används?

Samma regler gäller för journalen oavsett om en AI har varit inblandad. Enligt 1177 är det bara den personal som deltar i vården av dig som har rätt att läsa journalen. Du kan alltid få veta vem som har läst den genom ett loggutdrag, och du kan begära att uppgifter inte ska visas för andra mottagningar hos din vårdgivare.

Ett AI-verktyg som skriver utkast till journalanteckningar ändrar inte de reglerna, men det gör det extra viktigt att läsa vad som står. Ett språkverktyg kan sammanfatta fel eller missa en nyans i det du sa. 1177 skriver att det ska antecknas i journalen om du tycker att en uppgift inte stämmer. Däremot får du inte själv skriva i journalen eller bestämma vad som ska stå i den.

Barn och unga som Socialstyrelsen samrådde med lyfte just oklarheter om datalagring och en stark önskan om att AI inte ska fatta beslut själv. Det är rimliga frågor även för vuxna: var behandlas ljudet från samtalet, hur länge sparas det och används det för något annat än din journal?

Kan du tacka nej till AI i din vård?

Det finns ingen generell rätt att välja bort AI, men vård får enligt patientlagen inte ges utan ditt samtycke om inte annat följer av lag. Du kan därför alltid fråga vilken roll AI har i just din undersökning och säga vad du tycker. Om det finns ett alternativ beror på verksamheten och vilket verktyg det gäller.

Socialstyrelsens förstudie beskriver en avvägning här. För lite information kan uppfattas som paternalistiskt, för mycket tekniska detaljer kan skapa oro eller övertro. Myndighetens linje är att patienten ska få begriplig och situationsanpassad information: den som kallas till screening behöver enligt rapporten sannolikt annan information än den som återkallas för vidare utredning.

Ett praktiskt råd är att ställa frågan tidigt och konkret. “Granskas min bild av både en läkare och ett program?” ger ett tydligare svar än en allmän fråga om AI.

Vart vänder du dig om något har gått fel?

Börja med mottagningen där du fick vård. Du kan också kontakta patientnämnden direkt, och det kostar ingenting. Patientnämnden hjälper dig att få svar men gör inga egna medicinska bedömningar. Gäller det allvarligare händelser kan du klaga hos IVO, men enligt 1177 måste du först ha kontaktat mottagningen eller patientnämnden.

Det spelar ingen roll om ett AI-verktyg var inblandat. Klagomålet gäller vården du fick, och vårdgivaren svarar för den. Har du frågor om hur dina personuppgifter har hanterats kan det också vara relevant att vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten, på samma sätt som när du undrar vad du får klistra in i ChatGPT enligt GDPR.

Vad härnäst?

Spara de fem frågorna i grafiken ovan och ta med dem till nästa besök där en bedömning ska göras. Svaren säger mycket om hur genomtänkt vårdgivaren har varit när tekniken infördes. Vill du se hur samma typ av verktyg används utanför vården är genomgången av AI-mötesprotokoll och GDPR-fallgroparna en bra fortsättning, eftersom tekniken som skriver journalutkast och mötesanteckningar i grunden är densamma.

Källor: Socialstyrelsen, Ansvarsfull användning av AI i hälso- och sjukvården (2026), Riksdagen, Patientlag (2014:821), 1177, Din journal, 1177, Om du inte är nöjd med vården, IVO, Om patientnämnden, EU:s AI-förordning, artikel 50, EU:s AI-förordning, artikel 6, AI-förordningens tidsplan.